Punkt 26/Motion I: Utred möjligheterna att reformera PTP-systemet
När PTP-systemet infördes 1979, i samband med att psykolog blev ett legitimationsyrke, stod läkarnas allmäntjänstgöring (AT) som inspiration och modell. När AT-systemet nu reformeras och snart ersätts av en längre utbildning följt av bastjänstgöring (BT) menar vi att tiden är mogen för att även vi psykologer utvärderar möjligheten att införa ett mer modernt system.
PTP-systemet har tjänat oss väl. När det fungerar som det är tänkt så ger det den nyblivne psykologen erforderlig handledning och stöd under den första tiden som yrkesverksam. Dessutom fungerar det som en sista prövoinstans för att sålla bort olämpliga personer från att få yrkeslegitimation. Vi som har skrivit den här motionen delar till fullo tanken på att vi bör ställa höga krav på oss själva för att få kalla oss psykologer, och vi anser att lämpligheten bör vara noga utredd innan psykologen får sin legitimation. Inget system är dock perfekt – tiden har visat att dagens PTP-system har en rad brister.
Därför vill vi se en statlig utredning som har till syfte att hitta åtgärder mot dessa brister. Antingen via reformer av PTP-året, eller genom att helt enkelt införa ett nytt system i dess ställe. I en utredning är det viktigt att en bred representation av psykologer får höras för att så många viktiga perspektiv som möjligt ska fångas upp. Särskilt viktigt är att studenterna får sitta med i utredningen – det är ju de som påverkas av en förändring och som bäst känner till utbildningens behov. Vi föreslår fem områden (A-E) som vi menar att utredningen bör titta på, men den ska förstås inte behöva begränsas till dessa områden om ytterligare reformbehov identifieras.
Reformbehov i dagens system:
A) Variationer i kvalité Det råder idag stor varians i kvalité mellan olika PTP-platser. Vissa har ett rikt innehåll med uppstyrt PTP-program, och andra har enformiga och okvalificerade arbetsuppgifter som knappt når upp till kraven. PTP-platserna erbjuder sällan insyn och det är svårt att kvalitetssäkra att platser håller måttet. För den enskilda PTP-psykologen är det nästan omöjligt att på förhand utvärdera kvalitén på en PTP-plats. Syftet med PTP är att garantera att psykologerna når upp till en likartad lägsta kompetensnivå, och stora variationer i kvalitén motverkar detta syfte. Utredningen bör därför titta på åtgärder för att garantera en jämnare kvalité i lämplighetsprövningen för legitimation.
B) Vaga krav för handledning PTP-psykologer ska få en timmes PTP-handledning i veckan, men kraven för att vara handledare är idag låga. Det enda formella kravet som ställs är att handledaren ska vara “psykolog med minst tre års yrkeserfarenhet som legitimerad psykolog i Sverige”. Vidare är det besvärande att det finns så lite information om hur innehållet i handledningen ska vara utformat. Är det till exempel lika viktigt att få handledning för en “föreläsning för kollegor” som vid “psykoterapeutisk behandling”? (Båda exemplen från PTP-handboken.) Om handledning ska vara ett krav för att kunna få legitimation bör det tydligare formuleras vad som ska ingå i den, och inte bara “att” handledning ska genomföras. Om psykologen ska utvecklas i sin yrkesroll på bästa sätt bör de knappa handledningsresurserna styras upp och kraven på handledarna höjas.
C) Brist på PTP-platser Det låga utbudet av PTP-platser skapar flaskhalsar som slår hårt mot enskilda PTP-psykologer. Många tvingas flytta långt bort för att få en tjänst. För arbetsgivarna är det en våt dröm eftersom de kan sätta låga löner med vetskapen att PTP-psykologerna ändå inte har något annat val än att acceptera villkoren om de vill ha sin legitimation (som exempel: 2018 var medianlönen för PTPpsykologer i Stockholms län 26 750 kr). För oss psykologer, som ofta arbetar i offentlig sektor, är det viktigt att ingångslönerna hålls uppe för att nå en acceptabel livslön under karriären. När lönerna för PTP-psykologer pressas påverkar det hela psykologkårens löneläge negativt. Utredningen bör därför eftersträva lösningar som kan öka utbudet av tjänster för nyblivna psykologer.
D) Otrygg anställning Den särskilda visstidsanställning som PTP utgör sätter PTP-psykologen i en otrygg anställningssituation och ett svårt förhandlingsläge. Som fackligt engagerade vet vi att otrygga anställningar leder till att anställda blir mer försiktiga med att ställa krav, mer avvaktande med att påkalla brister i arbetet och mer obenägna att våga engagera sig fackligt. Trygga anställningsformer är även en förutsättning för att förebygga stress och psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Utredningen borde därför undersöka alternativ som stärker den nyblivne psykologens trygghet på arbetsplatsen.
E) Avvikande system Socialstyrelsen utfärdar legitimation för 22 olika yrken inom vården, och för 19 av dessa utfärdas legitimation direkt efter examen (däribland för läkare och psykoterapeut). Psykologyrket är snart, förutom kiropraktor och naprapat, det enda legitimationsyrket i Sverige som kräver någon form av lärlingspraktik efter genomförd högskoleutbildning. Det kommer leda till att vi psykologer är fast i ett system som nästan alla yrkesgrupper inom vården gått ifrån. Få kommer ha förståelse för PTP-psykologernas förutsättningar. Om det vore möjligt att tillgodose kvalitetskraven på ett mer effektivt sätt, varför ska vi då vara en av de enda vårdprofessionerna i Sverige som har kvar ett praktikår?
Vi yrkar
att Sveriges psykologförbund ska verka för att få till stånd en statlig utredning som utvärderar ett alternativt system som ersättning till PTP-året, som syftar till att:
(A) säkerställa en jämlik och hög kvalité i lämplighetsprövningen för legitimation,
(B) stärka den enskilde psykologens förutsättningar att bemästra yrkesrollen genom att utföra klinisk praktik under handledning,
(C) skapa förutsättningar för ett ökat utbud av tjänster för nyblivna psykologer,
(D) förbättra anställningstryggheten och villkoren för nyutexaminerade psykologer,
(E) se över möjligheterna att göra systemet mer likt andra legitimationsyrken inom vården, där legitimation erhålls efter avslutad examen.
Carl Hellström, Kristin Öster & Robin Fondberg
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar den sammansatta bild av PTP-systemet som ges i motionen. Kvalitetssäkring av PTP är angeläget. Det finns ett behov av att utreda PTP-systemet, bland annat med fokus på höjd kvalitet och förbättrade villkor men även konsekvenser för anställningstrygghet, studiemedel, pension och livslön. När AT nu avskaffas för läkarna behöver Psykologförbundet följa utvecklingen och se konsekvenserna på läkarnas område. Förbundsstyrelsen anser att innan det är möjligt att ta ställning till behovet av en statlig utredning behöver en intern utredning genomföras som föreslås i det politiska inriktningsdokument som kongressen ska ta ställning till.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att avslå motionen