Punkt 26/Motion K: Guide för svårigheter vid behandling med psykofarmaka
De flesta psykologer har för liten kunskap om psykofarmaka och undviker att tala om ämnet med sina patienter trots att det skulle kunna vara till stor hjälp för sina patienter, framförallt när dessa läkemedel skapar svårigheter som tex biverkningar, beroende och utsättningssymtom.
British Psychological Society har nyligen tagit fram en sådan guide.
De skriver bland annat: ”Many therapists prefer to avoid discussing the client’s relationship to prescribed psychiatric drugs, assuming any consideration or discussion of this relationship is best left to prescribers. This preference may be rooted in feelings of anxiety about navigating alternative views on psychiatric drugs, not having sufficient knowledge to engage other professionals, or feeling uncertain about managing the boundaries of one’s professional competence or role. Indeed, while this guidance agrees that it is not the role of the therapist to tell a client either to take, continue to take or withdraw from psychiatric drugs, nor to decide when, if or what drugs need to be withdrawn, this guidance actively encourages therapists to support clients in whatever decisions they reach with their prescribers. It also encourages them to engage with the views and perspectives of other professionals whilst at the same time honouring the distinctive and important contributions therapists can make in supporting a client through withdrawal from psychiatric drugs.”
Jag yrkar
att Psykologförbundet, via sin hemsida, ska tillhandahålla en guide för de svårigheter som kan uppstå för patienter som behandlas med psykofarmaka.
Johan Möller
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen håller med motionären om att kunskaper i farmakologi är relevanta inom det kliniska området och anser att det åligger universiteten att se till att det ingår i grundutbildningen. Även inom ramen för specialistutbildningen erbjuds idag kurser i farmakologi. Dessutom tar många av förbundet nationella föreningar fram och upprätthåller riktlinjer inom föreningarnas respektive kunskapsfält.
Förbundsstyrelsen anser inte att det ligger inom ramen för Sveriges Psykologförbunds uppdrag att tillhandahålla en sådan guide. Förbundet saknar förutsättningar att bygga upp och administrera en sådan databas.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att avslå motionen