Punkt 26/Motion E: Kvacksalverilagen
Kvacksalverilagen stipulerar idag i korthet att den som inte har en vårdlegitimation inte får behandla vissa tillstånd.
Några av dessa är:
• behandla smittsamma sjukdomar upptagna i smittskyddslagen (till exempel HIV, tuberkulos med flera)
• behandla cancer, diabetes eller epilepsi
• behandla sjukliga tillstånd i samband med graviditet eller förlossning
• använda allmän bedövning (sövning), lokalbedövning genom injektion, eller hypnos, innan undersökning eller behandling
• använda radiologiska metoder (röntgen, medicinsk strålning)
Som synes är alla tillstånd ovan av somatisk karaktär och anses kunna skada patienter för mycket för att få behandlas av vem som helst. Samtidigt tillåts tillstånd som är livshotande psykiatriska att få behandlas av vilka som helst utan ansvar. Att personer som är psykotiska tillåts luras på sina pengar av diverse charlataner eller bipolära övertygas köpa “resonansvatten” eller dylika påfund som skall hjälpa deras energier är återkommande företeelser. En utökad kvacksalverilag skulle kunna ge dessa personer rätt att vidta rättsliga åtgärder när de har blivit utnyttjade i tillstånd de själva inte har kunnat påverka.
Jag yrkar:
att Psykologförbundet verkar för att riksdagen utreder hur kvacksalverilagen kan ändras för att bättre ge skydd åt de utsatta grupper vi möter i vår kliniska vardag.
Jon Westman
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om frågans betydelse. Sveriges Psykologförbund har länge bedrivit påverkansarbete i frågan, bland annat genom kampanjen ”Håll koll på titlarna” år 2011. Bestämmelserna har tidigare utretts av myndigheter och regering men frågan om att reglera psykologisk behandling har inte lett till förändrad lagstiftning. Bestämmelserna från den tidigare Kvacksalverilagen ingår sedan år 2010 i Patientsäkerhetslagen.
Regeringen beslutade i april 2017 att tillsätta en utredning med uppdrag att bland annat utreda om begränsningar i rätten att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar för den som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Utredningen tog namnet KAM-utredningen (KAM = Komplementär och Alternativ Medicin) och lämnade sitt slutbetänkande i maj 2019 med flera förslag om förändringar avseende behandling av psykiska sjukdomar och tillstånd.
Psykologförbundet har löpande träffat utredningen och bidragit med synpunkter och faktaunderlag. Förbundet har även genom remissvar lämnat synpunkter på betänkandet och då ställt sig positivt till utredningens förslag om ett utvidgat förbud för den som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att behandla allvarliga psykiska sjukdomar. Förbundet för fram farhågor i sitt remissvar, bland annat gällande utredningens förslag att symtomlindring ska undantas från regleringen. Invändningen bygger på svårigheter i gränsdragningen mellan symtomlindring respektive behandling.
Förbundet avser fortsatt bevaka lagstiftningsarbetet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta
att anse motionen besvarad.