Punkt 8/Etikrådets verksamhetsberättelse för kongressperioden 2016 – 2019
Enligt arbetsinstruktionen för etikrådet kapitel 1:4 överlämnar etikrådet härmed sin verksamhetsberättelse för kongressperioden nov 2016-maj 2019.
Etikrådets sammansättning under perioden:
Kristina Taylor, ordförande (omvald 2016)
Birgitta Johansson Niemelä, vice ordförande (omvald 2016)
Anita Wäster, sekreterare (omvald 2016)
Bo Hejlskov Elvén, ledamot (omvald 2016 för två perioder)
Åsa Prestby Magnusson, ledamot (nyvald 2016)
Patrik Lind, ledamot (nyvald 2016)
På kansliet har etikrådet under perioden haft kontinuerligt och stabilt administrativt stöd.
Sammanträden
Etikrådet har under kongressperioden haft 18 sammanträden:
sju tvådagarsmöten och 11 endagsmöten. Ett av rådets möten var förlagt till
Stellenbosch, Sydafrika, i samband med en internationell etikkonferens (se
nedan). Etikrådet har varvat sina möten mellan Stockholm, Göteborg, Uppsala och
Lund, detta för att kunna bjuda in studenter till öppna samtal med etikrådet.
Två av våra sammanträden var i formen av internat för att möjliggöra mer
intensivt arbete. Utöver våra fysiska möten har etikrådet haft fyra
telefonsammanträden.
Etikrådets arbete
Enligt Psykologförbundets arbetsinstruktion för Etikrådet har rådet till uppgift:
Detta arbete har under kongressperioden skett på följande sätt:
Handläggning av klagomål
Samtliga inkomna klagomål har diskuterats ingående i rådet, även de som inte sedan kommit att handläggas på grund av att den påklagade psykologen inte varit medlem, att klagomålet skickats anonymt, att en anhörig/annan part skrivit klagomålet, att de beskrivna händelserna utspelat sig mer än två år tillbaka i tiden eller att etikrådet bedömt att klagomålet ej berört etiska frågor utan annat, t.ex. arbetsrätt.
I de fall klagomålet har handlagts som ett ärende har en ledamot i rådet utsetts att föra telefonsamtal med psykologen, i de allra flesta ärenden två eller flera samtal. Efter varje telefonsamtal med påklagad psykolog har ansvarig ledamot rapporterat tillbaka till rådet vid nästkommande möte, och fått återkoppling på vad man kanske skulle behöva prata mer om med psykologen.
Under perioden har etikrådet i samråd med förbundsjurist, förbundsordförande och förbundsdirektör kommit fram till två förändringsförslag gällande handläggningsrutinerna: Den ena är redan genomförd och innebär att klagomål som berör allvarligt utnyttjande av beroendeställning/grova kränkningar av en klients/patients rättigheter, inte är belagda med den preskriptionstid på två år som gäller för de flesta klagomål. Denna förändring är ett direkt resultat av de samtal förbundet fört med talespersoner för #vårdensomsvek (se nedan). Den andra föreslagna förändringen är att det i det mottagningsbrev som skickas ut till alla som inkommer med ett klagomål till etikrådet, ska finnas information om möjligheten att vända sig till patientnämnd och/eller IVO, samt en kort beskrivning som tydliggör skillnaden mellan dessa och etikrådets funktion och uppdrag.
Under kongressperioden har när detta skrivs 85 klagomål inkommit. Av dessa har ca en fjärdedel inte handlagts som ärenden på grund av något av de skäl som anges ovan. Klagomålen har sammantaget berört samtliga områden som återfinns i de nordiska psykologförbundens gemensamma yrkesetiska principer, och det har funnits en stor spridning när det gäller region, psykologens anställningsform och verksamhetsområde.
Rådgivning
Många psykologer kontaktar etikrådet via telefon eller mail, för att diskutera etiskt utmanande situationer. Under kongressperioden har rådet tagit emot flera hundra telefonsamtal och mail (150–200/år). Psykologer som kontaktat etikrådet för rådgivning har representerat ett stort antal skilda verksamhetsområden, offentliga/privata arbetsgivare/egenföretagare, regioner etc. Även patienter, anhöriga och representanter för andra yrkesgrupper har kontaktat etikrådet. När patienter/klienter ringer är det oftast för att fråga hur en anmälan till etikrådet görs och vad som händer med psykologen efter en anmälan. Anhöriga vill ofta veta om psykologer får eller bör agera på ett visst sätt.
Spaning/trender i rådgivnings- och klagomålskontakterna
Redan under föregående kongressperiod uppmärksammade etikrådet en ökning av klagomål som berör kraftiga gränsöverträdelser och hot mot patienters integritet. Etikrådets vaksamhet på den sortens händelser har skärpts tack vare den kontinuerliga dialogen med talespersonerna för #metoo-uppropet #vårdensomsvek (se mer nedan).
En annan spaning vi lyfte fram i verksamhetsberättelsen för
den förra kongressperioden var att väldigt många psykologer förmedlade till
etikrådet i såväl klagomålsärenden som rådgivning och undervisning, en
upplevelse av att yttre krav och organisatoriska förutsättningar kolliderade
med psykologernas gemensamma yrkesetik. Denna spaning har varit ännu mer tydlig
under aktuell kongressperiod.
Etikkonsultationer
Etikrådet har vid merparten av våra sammanträden via universitetens studentföreningar bjudit in psykologstudenter till öppna etiksamtal under sammanträdets sista timme. Detta har skett i Göteborg, Lund, Uppsala och Stockholm. Vid ett tillfälle i Stockholm bjöds även yrkesverksamma psykologer in till samtalet via stora Psykologgruppen på Facebook. Responsen på initiativet från studenter och psykologer har varit mycket positiv, men utfallet skralt. I Stockholm har vi aldrig haft någon besökande, vilket vi har tänkt kan bero på att vi i Stockholm inte har våra möten på något av universiteten, utan i förbundets lokaler. I övriga städer har det kommit några studenter, allt från en till runt tjugo. Etikrådet har bestämt att tillsammans med studentföreningarna vid de olika universiteten försöka se över vad som skulle kunna öka uppslutningen.
Undervisning
Anita Wäster har 2016 och 2017 undervisat i yrkesetik på psykologprogrammet vid Linnéuniversitet, samt på PTP-programmet i Region Kalmar.
Birgitta Johansson Niemelä har 2016 och 2017 vid sammanlagt fyra tillfällen undervisat i yrkesetik på psykologprogrammet vid Uppsala Universitet, samt på psykologprogrammet vid Stockholms universitet och 2018 på psykologprogrammet vid Mittuniversitetet. Vidare har Birgitta vid ett tillfälle undervisat på psykoterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. Birgitta har även 2017 varit inbjuden att samtala med PTP-psykologer i Eskilstuna och 2018 med PTP-psykologer och handledare i Nyköping.
Patrik Lind har tillsammans med Kristina Taylor undervisat i yrkesetik på VGRs PTP-program.
Åsa Prestby Magnusson har 2019 undervisat i yrkesetik på psykologprogrammet vid Mittuniversitetet.
Kristina Taylor har 2017 undervisat i yrkesetik på psykologprogrammet vid Mittuniversitetet. Under kongressperioden har Kristina föreläst i yrkesetik vid sammanlagt 15 av IHPUs introduktionskurser (spec.utb.), och examinerat 14 av dessa kurser, samt vid två tillfällen medverkat på introduktionskursen för blivande specialistpsykologer/psykoterapeuter vid Uppsala universitet. Kristina har regelbundet medverkat som gästföreläsare i olika etikmoment på psykoterapeut-/specialistprogrammet för psykologer vid Stockholms universitet. Sedan Västra Götalandsregionens första egna specialistutbildning för psykologer startades 2017 har Kristina Taylor medverkat som kursledare och examinator i fyra kursomgångar. Liksom under 2019–2020 när Region Jämtland Härjedalen genomförde sin första introduktionskurs på psykologernas spec.utb, i samarbete med IHPU. Vidare har Kristina vid två tillfällen varit inbjuden till PTP-programmet i Örebro region och vid ett tillfälle till psykologer verksamma i Region Kronoberg, samt ett fortbildningstillfälle vardera för skolpsykologer i Göteborgsregionen respektive Helsingborg. Kristina har även besökt specialistkollegier vid några tillfällen.
Bo Hejlskov Elvén har medverkat vid PS15 och PS17 med ett etikseminarium.
Samarbete med övriga förbundsorgan
Nordiskt samarbete
Varje år träffas representanter från samtliga nordiska psykologförbunds etikråd, från torsdag lunch till lördag lunch. Samtliga länder (utom Färöarna) turas om arrangera dessa möten, enligt ett rullande schema. Från det förbund som är värd/arrangör brukar hela etikrådet delta, från övriga länder kommer två representanter varav den ena förväntas vara etikrådets ordförande.
Under hela den aktuella kongressperioden har de nordiska etikråden arbetat med en revidering av de gemensamma yrkesetiska principerna som antogs av samtliga nordiska psykologförbund 1998. Våren 2019 lämnades vårt gemensamma förslag över till SAK.
Övrigt
The theme for the conference is ”A Long Walk to Ethics Education.” The conference theme links with the title of Nelson Mandela’s autobiography, ”A Long Walk to Freedom;” it suggests that ethics education is a complex and dynamic process characterized by life-long perseverance, courage, and integrity.
Sedan år 2016 får ER ett fortbildningsbidrag varje år, varav hela beloppet under den aktuella kongressperioden lades på konferensresan till Stellenbosch. Utöver detta bidrag avstod ledamöterna från ersättning för förlorad arbetsinkomst vid ett flertal tillfällen, samt gjorde en noggrann ekonomisk planering för övriga möten så att deltagandet i konferensen skulle rymmas inom etikrådets befintliga budget.
Syftet med att delta vid konferensen var att få inspiration och idéer för framtida rådgivning och undervisning, vilket sittande etikråd ser har blivit en allt mer efterfrågad del av rådets uppdrag. Efter att ha deltagit vid IAEEs etikkonferens i Logroño, Spanien 2016, förstod vi att den svenska modellen för klagomålshantering kunde vara högintressant för många andra länder, och vi beslutade oss för att anmäla en presentation till konferensen i Sydafrika 2018. Vid konferensen bidrog Bo Hejlskov Elvén med ett föredrag om patienters självbestämmande, och Kristina Taylor berättade om etikrådets arbete och bakomliggande filosofi i en presentation med rubriken ”A reflective approach to moral decision making and ethics education”, då över 70 deltagare från 19 olika länder deltog. Intresset för etikrådets arbete var mycket stort. De möten och samtal med undervisande professionella från många olika discipliner och länder som konferens erbjöd, gav etikrådet en kunskapsinjektion och inspiration som vi tror har bidragit till kvalitet och ett fördjupat engagemang i vårt uppdrag. (https://www.ethicsassociation.org/)
I samtalen har vi bland annat diskuterat bidragande och förebyggande faktorer, och vi har identifierat en del gemensamma nämnare, som även varit aktuella i flera klagomål etikrådet hanterat gällande olika slags överträdelser av den professionella relationen och klientens integritet. Exempelvis att psykologen befinner sig i en livskris eller mycket utmanande privat situation, och inte uppmärksammar inte hur stor påverkan detta har på den egna yrkesrollen och mötet med klienter, att aktuell verksamhet saknar tydliga riktlinjer för hur kontakter mellan behandlare och patient skall ske samt tillgänglig information till patienter om behandlares skyldigheter och patienträttigheter, en avsaknad av insyn i behandlingskontakterna från kollegor, verksamhetsansvarig, handledare etc., bristande medvetenhet hos psykologen om vikten av tydliga roller och uppdrag, sänkt vaksamhet från psykologen som leder till en gradvis förskjutning av gränser.
I samtalen med #vårdensomsvek har vi föreslagit att vår profession och vårt professionsförbund kan och bör bidra genom att regelbundet lyfta dessa frågor – genom självreflektion, i kollegiala samtal, på APT-agendor, i utbildning och handledning etc. Samtalen har även lett till att SPF genom förbundsjuristen uppmärksammat IVO på problemet med den tvåårsgräns för anmälningar som gäller för IVO, med tanke på att många som utsatts för utnyttjande/övergrepp av olika skäl ofta inte mäktar med att anmäla förrän efter lång tid.
A good head and a good heart are always a formidable combination
-Nelson Mandela
Etikrådet i Sveriges Psykologförbund
genom Kristina Taylor, ordförande